Orbetello

Igår åkte vi på utflykt till Toscana. Solen sken och det skulle bli en varm dag. Efter vad som kändes som flera veckor med ihållande regn och översvämningar behövdes lite miljöombyte, och vi packade in barnen i bilen.

Precis vad man vill se efter
veckor av regn!

Det visade sig att det var sol i halva Italien, men vi lyckades pricka in ett ställe med moln. Typiskt oss. Molnen berodde på Monte Argentario som samlade upp luftfuktigheten och effektivt omvandlade den till moln. Man skulle ju kunna tro att berget har med silver att göra (argento på italienska), men det verkar snarare ha fått sitt namn från en av sina ägare, som under romarriket var penningutlånare: argentarii.

Orbetello är inkörsporten till Monte Argentario, och ligger som ett lås framför den landtunga som leder ut på ön. På båda sidor om vägen ligger det varsin lagun och området är en vallfärdsort för vandrare och badgäster.

Som ni ser så var det mulet och blåste rejält, det var till och med svårt att hålla kameran stilla! Orbetello var inte så inbjudande, så vi fortsatte ut till ön.

Monte Argentario har två hamnar: Porto Santo Stefano och Porto Ercole. Nu så här på vintern är de väl inte så himla roliga, men på sommaren är det en vansinnigt vacker utflyktsort. Vi hittade faktiskt både sol och vårtecken!

Porto Santo Stefano är  färjeläger för de båtar som går till Isola del Giglio, ni vet där den där jättefärjan gick på grund häromsistens. Man kan säga att det är en typisk liten italiensk hamn. Det skulle faktiskt kunnat ha varit på Capri, Ischia eller någon annan mer namnkunnigt ort.

Här har man levt på fiske sedan urminnes tider, och i hamnen ligger fiskaffärerna på rad.

Vi hittade en fiskmås med fiskelycka. Det ser ut som om den har hittat en orata.

Porto Ercole är lillebror, men inte så tokigt det heller, en dag när solen skiner. Det här visade sig dock vara den molniga och blåsiga sidan, så vi blev inte långvariga.Vi drack kaffe på en liten kaffebar som var knökfull med äldre herrar, säkerligen gamla fiskare, som spelade kort och läste tidningen. Jag kunde inte smygta ett foto, tyvärr, men de var verkligen representativa för en italiensk småstad just efter lunch: bara karlar ute, medan kvinnorna städar undan lunchen hemma.

Orbetello och Monte Argentario ligger i det område som kallas Maremma, som omfattar en del av övre Lazio och en del av nedre Toscana. Maremma är känt för flera saker, bland annat sitt vackra landskap. Men kanske mest för sitt goda kött. Det är en speciell köttras, Maremmana, ljusa kor med långa horn, som ligger bakom den här berömmelsen. Jag lyckades inte fånga några kor på bild, men dock en köttbutik som säljer just detta kött.

Maremma är en region som är klart värd ett besök. Man behöver nog en bil, men det går tåg till Orbetello, och så finns det ju bussar att åka. Naturen är vansinnigt vacker här, maten är god, och så finns det flera tusen år av arkeologi att upptäcka. Det här är etruskernas gamla hemtrakter, men dem tänker jag skriva om en annan gång.

Jodå, vi åt ju något, givetvis…